Yttrandefrihetens vara eller icke vara.

Av: Nawid Akhgar

En våg av attacker och bränder har drabbat dem Svenska, Norska och Danska ambassaderna i Syrien, Libanon, Palestina, Iran och andra länder bl.a. 4 personer dog i Afghanistan. Dom nordiska beskickningarna attackerades i Teheran med den passiva polisens närvaro, tillskillnad från de fullt beväpnade gardister som brukar skoningslöst slå ner varje demonstration i Iran, senast busschaufförernas protester som slogs ner med brutalt våld även arresteringar av deras små barn och familjer nattetid är ett jämförbart exempel av dagens attack mot diplomatiska beskickningar i Teheran.

Muslimska fundamentalister protesterade mot några karikatyrteckningar på profeten Mohammed som tidningen Jyllandsposten hade publicerat i Danmark.

Enligt sakkunniga politiker utnyttjade regimen i Iran denna situation. Genom att påverka sina jihadister i  Palestina, även skicka sina anhängare till Syrien och därifrån med busslaster till Libanon och med den Syriska regeringens goda minne brände dom Svenska, Norska och den Danska ambassaden i Syrien och Libanon.

Enligt den fundamentalistiska tron fick man inte tidigare avbilda folk, prästerskapet hade hävdat att man måste ge liv till varje fotografi eller teckning man avbildar, man fick inte enligt dem lyssna på musik och inte heller titta på TV, kvinnor fick inte sjunga eller höja rösten rädslan var att den ljuva kvinnliga rösten sexuellt påverkar det manliga könet. Kvinnor och män får inte vistas tillsammans även i bussarna, prästerskapet hävdade om en man sitter på en stol som en kvinnorumpa har värmt upp, stolen kan i sin tur sexuellt påverka det manliga könet. Därför får inte kvinnor och män blanda sig i bussarna. Enligt fundamentalistisk muslimsk tro, får kvinnan inte visa håret för att det finns konstant sexuell elektricitet i varje hårstrå som kan påverka det manliga könet. Den muslimska forskningen har inte kommit fram till något resultat i motsatt riktning. Männen kan ha hur vackert och långt hår utan att det kan påverka det motsatta könet.

Kvinnors underliv ska sys ihop i vissa muslimska grupperingar för att ta bort den sexuella njutningen för henne och att smärtans närvarande ska vara konstant.

Man kan fråga sig hur ett demokratiskt samhälle med demokratiska principer såsom yttrandefriheten, tryckfriheten ska bemöta ovanstående frågor. Är yttrandefriheten och tryckfriheten omfattande och global eller kan den böja sig framför olika tros fundamentala påtryckningar som både kortsiktigt och långsiktigt hotar dessa demokratiska principer?

Varför ska den globala yttrandefriheten  böja sig framför en uppfattning av Islam som inte tillåter att fotografera eller avbilda människor?

Enligt Islams historieböcker berättar dom att själva Muhammed blev utsatt för stenkastning eller när han promenerade förbi folk som inte gillade honom, kastade dom aska från sina fönster på hans huvud. Enligt dessa historieböcker var Muhammed så pass tolerant att han förlät dessa människor, t.o.m. besökte han dom när dom hade det svårt. Man kan jämföra Muhammeds agerande med dagens jihadister.

Lördagen den 4 februari beslöt Atomenergiorganet att skicka Irans kärnenergifråga till FN: s säkerhetsråd. Omvärlden hävdar att Iran i hemlighet under 18 år har strävat sig efter att skaffa kärnvapen. 27 länder bl.a. Sverige, Norge, Danmark, Kina, Ryssland var bland dom länder som skickade Irans ärende till säkerhetsrådet.

Larijari den Iranska chefen för nationella säkerhetsrådet sa om detta beslut:

Om hela världen använder sig av sin makt gentemot oss, kommer vi att utnyttja våra möjligheter runtom i världen.

Med andra ord igångsatte regimen i Iran Larijaris hot i verket

Ayatollah Rafsanjani sade i fredagsbönen i Teheran:

Om yttrandefriheten betyder så mycket för Er att Ni kan förolämpa den heligaste i hela världen har varje muslimsk individ frihet att agera mot Er.

På så sätt uppmanade han fundamentalistiska krafter runtom i världen att igångsätta ett informellt krig mot omvärlden.

Omvärlden är redan skakad av alla dessa hotelser som kommer från Iran.

Den Iranska presidentens senaste uttalande att utplåna Israel från världskartan eller förneka förintelsen hade påverkat världssamfundet så pass att enigheten att skicka Iransk kärnenergifråga till FN:s säkerhetsråd var total.

Omvärlden har varit i liknande situation 1989 när Ayatollah Khomeini utfärdade dödsdomen mot Salman Rushdie.

Ayatollah Khomeini hävdade i början av 80 talet att han skulle besegra Jerusalem genom att först besegra Irak och andra arabiska länder.

Han behövde kriget och den yttre fienden som hette Saddam Hussein för att förena sin splittrade regering och behålla sig vid makten.

Omvärldens och den Iranska nationens fredliga påtryckningar gjorde att Khomeini blev tvungen att dricka enligt honom själv gift bägaren och avsluta kriget.

Då Iran hade förlorat sin yttre fiende och symbolen Saddam Hussein.

Splittringen var total bland prästerskapet, precis som i dag behövde dom en yttre fiende för den inre sammanhållningen.

Då kom dödsdomen (Fetvan) mot Salman Rushdie, liksom i dag som karikatyrerna på Muhammed ska skapa en muslimsk sammanhållning runtom i världen och rädda den Iranska regimen ur den Internationella kris som dem befinner sig i.

När det gäller kärnvapen och kärnenergi är splittringen total i Iran. Den högra falangen som är styrd av Ayatollah Khamenei har rensat sina konkurrenter från politiska och beslutfattande organer och ersatt dom av militärer, gardister och säkerhetsfolk.

Omvärlden har enat sig för att genomföra bojkotter såsom dom gjorde mot apartheid regimen i Sydafrika.

Regimen i Iran behöver idag en yttre fiende av den Internationella volymen för att bekämpa krisen som dom har hamnat i, därför agerar dom på det våldsamma sättet mot Muhammeds karikatyrer runtom i världen.

Den 8 december 1992 skrev Jan Myrdal i Dagens Nyheter att dödsdomen mot Salman Rushdie var formellt korrekt. Han förstod då fundamentalisternas aggressioner som vill döda Salman Rushdie.

Man undrar om han kan förstå fundamentalisternas aggressioner att sätta eld på ambassader och vandalisera diplomatiska beskickningar i dag med? Kan han hävda fortfarande att dessa vandaliseringar och mordbränder är formellt korrekta. Jag undrar om Jan Guillou kan som tidigare förstå sin gamle vän Myrdal och hans historiska uttalanden? Eller har han ändrat uppfattningen i dag när det gäller nationella intressen.

Min förhoppning är att svenska intellektuella som i onödan stödde fundamentalistiska krafter har i dag och efter den 11 september kommit till andra slutsatser.

Även Kina och Ryssland har förenat sig med omvärlden och vill motarbeta Iran att skaffa sig kärnvapen.

Tidigare konflikter i PEN-klubben med Jan Myrdal och Jan Guillou och deras anhängare handlade inte om personliga konflikter som många ville hävda, det var frågan om fundamentalism, terrorism, kärnvapen gentemot demokrati, yttrandefrihet, tryckfrihetsförordningen som varje PEN-medlem är skyldig att slå vakt om.

Det demokratiska samhället och dessa demokratiska principer såsom yttrandefriheten eller tryckfriheten ska inte säljas i penningmarknadens hög eller lågkonjunktur.

Måndagen den 6 Februari 2006-02-06